Festmiddag med kammusslor!

Visst känns det segt och tungt just nu. Jag saknar att umgås med familj och vänner och få sitta och prata och skratta tillsammans. I fredags kände jag låg och bestämde mig för att hålla i en stor middagsfest på Instagram, ja eller jag valde rätter och spelet som vi spelade…drömma kan man ju! Jag valde ut fyra varmrätter och en soppa som jag bjöd på. Måste bara säga att mina föräldrar skulle aldrig godkänna detta som en kinesisk festmåltid, för få rätter enligt dem! Men vet ni va jag hade bara några timmar på mig att förbereda (alltså sätta/drömma ihop) middagen. Middagar hemma hos mina föräldrar har alltid varit the more the marrier kan man säga. Vänner som tar med vänner, alla stolar, pallar (pianostol) i huset plockas fram och alla trängs vid matbord, vardagsrumsbord och extrabord. Tallrik efter tallrik av mat ställs fram som alla plockar ifrån och för att visa omtanke så försöker man ofta ge ”den bästa biten” till vännen…ja jag kanske romantiserar våra kaotiska, röriga och bullriga middagar men det var faktiskt otroligt mysigt och värmande också.

På min digitala festmiddag på Instagram bjöd jag på mat och sen spelade en av mina favoriter När då då! Om vi skulle festat familjen Lei style all-in så skulle vi sjunga karaoke (mest taiwanesisk och kantonesisk 90-tal) och/ eller spela kort som Big 2 eller ett taiwanesiskt kortspel som heter ”lägga 7:an”!

Dessa rätter ”bjöd” jag på:
Vintermelonsoppa – Kokat länge med fläskben, torkade kammusslor och ingefära.
Pappa Leis räkor frästa i risvin och örten Nine Story Pagoda (en sorts asiatisk basilika)
Mamma Leis hemmagjorda XO-Sauce med Choy Sum
Taiwanesisk Salt & pepper chicken (Popcorn chicken)
Ångade kammusslor m. glasnudlar i en Sha cha-sås
Ma La gurka och picklad svartrot (Liangban dvs kalla sidorätter, dessa recept ligger på Instagram)
Efterrätt, friterande Tang Yuan (av sticky rice och med fyllning av sesam och jordnötter) med vaniljglass.

Jag länkar till recept till Tang Yuan här i inlägget och här kommer receptet på kammusslorna! Det andra kommer säkert längre fram!

Ångkokta kammusslor med glasnudlar och Sha Cha-sås

Ingredienser för 5 st mindre kammusslor
Ca 1 msk soja (ljus)
1/4 tsk svartvinäger
1 tsk Sha Cha Barbecuesås (använd inte för mkt då denna såsen blir lätt dominerande i smaken annars)
1 chili, finstrimlad att toppa med
Ingefära, finstrimlad att toppa med
1 litet pkt tunna mungbönsnudlar (glasnudlar). Använde ett 40 g pkt och det blev över.

1. Rensa kammusslorna
2. Blanchera mungbönsnudlarna (glasnudlar) snabbt, inte mer än 30 sek
3. Spola av och lägg i kallt vatten så länge och klipp nudlarna till kortare delar.
4. Strimla chili och ingefära tunt/fint.
5. Blanda svart risvinäger, soja och Sha Cha i en skål.
6. Placera nudlarna i botten av snäckskalen (tänk ca 1 tugga)
7. placera kammusslorna över och fördela såsblandningen över alla kammusslorna/nudlarna.
8. Toppa med chili och ingefära.
9. Ångkok i ca 3,5-4 min. Servera direkt!

Kammusslorna jag använder här är rätt små så måtten och tiden är anpassat efter det. Denna rätt tycker jag passar jättefint som en förrätt också och visst är den vacker ändå. Hoppas ni testar, så vet ni om det får vara med på er lista när vi får bjuda hem nära och kära igen!

 

Lästips – Tuvessonskans När fläkten tystnar

Hej på er!

Hur kan jag ha glömt lägga upp detta på bloggen?! För det första, prenumererar ni på Julia Tuvessons fina söndagsbilaga När fläkten tystnar? Om inte så gör det, det är gratis och här får man massor med matinspiration och alla möjliga roliga tips med allt från böcker, filmer och poddavsnitt. Kanske lite lite partiskt då jag fick äran att prata om det taiwanesiska köket, hur det är att växa upp som restaurangbarn och även dela ett recept! Älskar också att den taiwanesiska te-kulturen lyfts av te-sommelieren Teodor Christiansson!
Läs om Taiwan, surdeg, naturvin och annat gott och skoj på Tuvessonskans 

Min syster – The dumpling champion!

Traditionell taiwanesisk födelsedagsmat – brässerade grisfötter och ägg med nudlar. Storfavorit för Marie.

Här är min storasyster Marie och jag, vår 大大 (Dà Dà, Dà betyder stor men kan också tolkas som äldre). Idag är det Maries födelsedag och jag vill passa på att berätta lite om min syster, den äldsta av min fantastiska syskonskara på fyra systrar!

Maries fötter funkar som hennes händer och hon kan knåda deg till bao och dumplings med fötterna och har ett stort härligt skrikskratt som smittar. Vi är ju som ni säkert förstått vid detta laget, ett matglatt gäng min familj och inte minst Marie som alltid imponerade och slog rekord i antal slukade dumplings både hemma och hos vänner. Hennes mage har beskrivits som ett svarthål, aptiten och matglädjen ständigt på topp. Men sedan ca 18 år tillbaka får hon huvudsakligen sina måltider genom sondmatning på grund av problem med svalget som gör att hon lätt sätter maten i halsen. Att anpassa sig till detta har inte varit helt lätt och trots att det gått så lång tid känns det fortfarande fel att hon inte deltar vid familjemåltiderna. Det gör extra ont i hjärtat när jag tänker på att Marie, denna personifiering av matglädje som inte längre kan njuta av maten som hon brukade, men en munsbit eller två slinker ner då och då såklart.

Marie fick en CP-skada i Taiwan när hon var runt ett år gammal. Hennes typ av CP-skada innebär att hon inte kan uttrycka sig genom tal och behöver assistans med det mesta i vardagen. Marie är inte bara en foodie av rang, utan kan fem språk plus att hon kommunicerar via ett system som kallas Bliss-språk (grafiska tecken).

En av hennes favoriträtter är taiwanesiska brässerade grisfötter (som är en traditionell födelsedagsrätt). Mamma och pappa har så klart laddat upp för dagen så Marie får smaka en bit eller två. Som sagt att äta, och inte minst att kunna äta överhuvudtaget är en lycka och den ska inte tas för given. Föräldrarna brukar kalla henne 月娘, Lady Moon löst översatt (taiwanesiska för Chang’e), då Maries födelsedag infaller runt Månfestivalen/ Mid-autumn festival, fint va? ❤ Grattis vår kära 大大!

 

30-års jubileum av Osaka Inn

I år är det 30 år sedan min familj flyttade till Malmö från Stockholm. Efter sommaravslutningen tog mamma med mig och två av mina systrar och flög mot vårt nya hem. Pappa var redan på plats och var i fullgång med renoveringen av vår nya japanska restaurang Osaka Inn [skrivit om pappas väg till det japanska köket här].
Restaurangen låg på Södra Vallgatan 4, precis vid kanalen. Innan flytten till Malmö hade mina föräldrar endast haft kinesiska restauranger i både Stockholm och Köping. Detta var mina föräldrars största restaurangsatsning och jag kan tänka mig att det var nervöst. Fyra japanska tatamirum platsbyggdes och stora paket med allt från porslin, möbler, matmodeller av vax kom i stora lass från Taiwan, de hade satsat allt och mycket till på detta och var exalterade på hur Malmö skulle ta emot den japanska maten.

Sommaren 1989 invigdes mina föräldrars dröm som de slitigt och gått all in på. Vänner från hela Sverige åkte till Malmö för att fira med dem och bland annat så bjöds det på Teppanyaki till huvudrätt. Vår familjevän Jimmy 哥哥 [Storebror Jimmy] filmade och förevigade invigningen åt oss. Rätt tung uppgift då videokamerorna på den tiden inte är smidig som en mobilkamera precis…Jag är otroligt tacksam över dessa klipp som vi fått förevigat av Jimmy.

Sedan 1989 fram till 2003 spenderade min familj mycket tid på restaurangen. Vi har haft jag vet inte hur många bröllopsmiddagar, karaokekvällar och tävlingar, födelsedagsfester på denna plats som jag älskade och hatade på samma gång. Besvikelsen när man hör att någon bokat restaurangen för bröllop på midsommarafton så att vi inte kan vara lediga – igen, att vara arg och skämmas att man inte kan ha ett normalt familjeliv som alla andra klasskamrater verkar ha, att ständigt lukta frityr- och restaurangos. Men den var även min trygghet, på hösten/vintern så längtade jag efter att komma fram till restaurangen så att jag kunde dricka en varm misosoppa eller få en skål med varm nudelsoppa. CD-skivorna på repeat som jag kunde låtföljden på utantill, att sitta och äta middag med pappa och mamma och titta på en taiwanesisk- eller kantonesisk-serie i restaurangköket och i hemlighet hoppas att ingen middagsgäst kommer in så man kan se nästa avsnitt i fred och sedan i nästa stund vara orolig att månaden ska gå dåligt. En arbetsplats familjen spenderar så mycket tid på så det blev vårt andra hem.

Ibland gör det fortfarande lite ont att titta åt det hållet och inte se den blå markisen med OSAKA INN skrivet i typnitt extra large. Känslan av att inte få gå in och besöka sitt barndomshem för att någon annan bor där nu om ni förstår känslan. Platsen där jag och mina systrar växt upp på och delat så mycket glädje och ledsamheter med familj och vår restaurangfamilj och där fröet till min matpassion såddes. Grattis på 30-års jubileet vårt älskade Osaka Inn.

 

 

Festmåltid med Pekinganka! 北京烤鴨

En rätt som står högt på önskelistan vid födelsedagar eller andra festligheter hemma hos min familj är Pekinganka 北京烤鴨 [Běijīng kǎoyā]. Pekinganka består av grillad anka, ”tunnbröd”, gurka, koriander, salladslök och sås. Vi brukar göra vårt eget bröd. Det finns färdiga att köpa men vi föredrar konsistensen på det brödet som vi gör än de som säljs i frysdisken. Jag har faktiskt aldrig testat att grilla en hel anka själv än. Måste gå en kurs hos min pappa snart. I de asiatiska affärerna runt Möllan kan man köpa nygrillade ankor [kolla med dem först och lägg undan för det är begränsat antal, i Malmö är det så på helgerna iallafall]. Ibland kör vi med färdigmarinerat och grillad ankfilé från frysen som man värme i ugnen. Min mamma brukar ta ut den från ugnen lite innan den är helt färdiggrillad och steka skinnet på hög värme i en panna om vi använder fryst ankfilé. Snabbt och enkelt sätt få njuta av Pekinganka. Oftast så brukar vi ha en soppa som t ex Pekingsopppa [Hot and sour soup] till. Så gott så gott!

Bröd till Pekinganka [ ca 2 h, inklusive jäsning och stekning]
30 st [räkna med ca 5 st per vuxen]

9 dl mjöl
4,5 dl varm vatten [nykokat]
1 tsk matolja
sesamolja

Annat du behöver till rätten:
Grillad anka
Gurka
Salladslök
Koriander
Peking ankasås [finns färdig att köpa]

1. Häll mjöl och olja i en bunke och häll i det nykokade vattnet och blanda först runt med en slev. När degen inte är för varm för att ta på längre så blanda/knåda degen jämn med händerna. Täck över med ett lock eller en handduk och låt degen vila i ca 40 min-1 h.
2. När degen har vilat så ska den knådas jämn och delas i 30 bitar. Lägg duk över bitarna som inte ska kavlas än så de inte torkar.
3. Rulla varje bit slät och rund och doppa topp/botten i sesamolja och kavla ut dem till ca 15 cm runda tunnbröd [ca som en liten assiett]
4. Stek brödet i en stekpanna på hög/medelvärme i ca 1 min totalt för hela brödet. Vänd på brödet när det börjar bubbla lite på toppen.
5. Lägg de färdiga bröden i en kökshandduk och täck dem tills servering.

Om du skulle ha bröd över så är det godast att ånga dem innan nästa servering.

 

Xiao long bao [小籠包]

Ingredienserna redo för blandning.
Kavla ut till tunna runda plattor, ca 8,5 cm stora.
Mina lite smått klumpiga små baos jämfört med mammas.
Nyångade och färdiga för servering!

Har ni smakat Xiao long bao? Denna goda lilla bao kan man räkna som en dim sum rätt och sägs vara från Shanghai-området ursprungligen. För mig så hör Xiao long bao till barndomens helgmat, när vår mamma förberedde en dim sum-brunch hemma och vi satt och åt och drack te och den ena ångkokta tallriken efter den andra dukades upp. Älskar att vi för traditionen vidare med mina barn, även om vi inte har den tiden att sitta ner och prata i lugn och ro nuförtiden [två små virvelvindar som måste underhållas] så är det oerhört värdefullt att mina barn får uppleva mina föräldrars mat. Dim Sum betyder på kantonesiska ”beröra hjärtat” och när mat görs med kärlek så är det ju precis det den gör

Det finns väldigt många varianter på fyllning och just detta receptet är en mer klassisk med fläskfärs. Antecknade medans vi gjorde dem så det diffade lite mellan deg och fyllning.

Ca 50 st

(degen räcker till ca 65-70 st xiaolong baos, den degen som blir över kan man kavla ut och göra nudlar av, gott i nudelsoppa! Eller öka med fyllning).

Fyllning
500 g karré
1 ägg
1,5 dl salladslök
15-20 ml ingefära
2 msk soja
1/4 tsk salt
1 krm vitpeppar
4 tsk vatten
1,5 msk sesamolja

Deg
500 g mjöl
300 g vatten (rumstemp)
vila i ca 20 min

1. Lägg karréfärs, gärna lite grövre i en skål tillsammans med finhackad salladslök, riven ingefära och alla övriga ingredienser. Blanda ihop och låt det stå i kylen i ca 30 min.

2. Blanda mjölen med 300 g vatten och knåda ihop,  låt den vila under duk i ca 20 min.

3. När degen är färdig, knåda den en gång till. Dela degen i några bitar som du rullar till cylindrar. Skär sedan den i små bitar och kavla dem till tunna runda plattor (ca 8,5 cm i diameter). Använd gärna en smal kavel, fick inte med den på bild.

4. Lägg ca 2 tsk köttfyllning per platta och vik ihop (lägger ut en Xiao long bao edition på Instastories på min instagram för tips på hur man gör)

5. Ångkok dem i ca 10 min.

6. Servera direkt med t ex finriven ingefära, kinesisk svartvinäger, soja och chili som dippa.

Matchaglass med litchigelé

Matchaglass med litchigelé.

God fortsättning allihopa! Hoppas ni haft en skön helg vare sig ni firar jul eller inte. Jag och min familj får ibland frågan om vi firar jul. Svaret är ja, fast vi inte firar en ”traditionell svensk jul” så är julen en tid som hela familjen samlas och äter gott [med fokus på maten haha].

Under min uppväxt så har tre saker varit förknippat med en högtidshelg och det är maten, taiwanesisk kortspel och sjunga Karaoke. Vi kunde/kan [om tid finnes] sitta spela kort och köra allsång till sent på natten. Med vår restaurang så var det sällan hela familjen var samlade under en hel dag eller två så dessa stunder var verkligen så mysiga, stökiga och värdefulla för oss.

I år körde vi trerättersmiddag hemma hos mina föräldrar och pappa stod för förrätten som var wokad ”peppar och salt” hummer [med ingefära, vitlök och salladslök]. Huvudrätten var entrecôte, hasselbackpotatis och ugnsrostade tomater. Så till efterrätten, som var mitt ansvar i år – Matchaglass med litchigelé och litchi med smak av ingefära och lite citrus! Jag brukar inte göra så mycket desserter men kände för att testa en smakkombo som jag tänkt på och det blev riktigt bra! Skriver hur jag gjorde de olika delarna om någon vill göra den till t ex nyårsdessert.

Desserten bestod av: Matchaglass, litchifrukt med ingefära och citrus, litchigelé och sesamkaka, torkade ätbara blommor och ätbar guldpulver. Räcker till ca 6-8 portioner enligt mig.

Matchaglass gjorde jag efter Leila recept, den enda skillnaden var att jag hade i ca 3 msk matchatepulver som jag blandade ut med lite varmt vatten [så det blir som en tjock massa] innan jag blandade ner det i smeten, trodde att färgen skulle bli mer intensiv så men det kanske inte gjorde någon skillnad.

Litchigelén gjordes med sockerlaget från konserverad litchifrukt [jag använde en burk med 565 g]. Jag följde doseringen för vätska/gelatinmängd för en fastgelé med gelatindosering som för 0,5 liter vätska [ca 300 ml litchi sockerlaget]. Jag silade sockerlaget så att den inte skulle vara grumlig.

Litchi med ingefära och citrus är de konserverade litchifrukterna som jag marinerade med saften av ca 1,5-2 tsk riven ingefära och ca 1 tsk citronsaft. Jag gjorde den samtidigt som gelén och lätt det stå i kylen.

Sesamkakorna är Risentas sesamkakor som jag brutit i bitar, här gör vi inga från scratch inte, någon måtta får det vara när man gjort tre komponenter till en dessert haha.

Detta är en jättebra dessert att förbereda dagen innan och så har man bara det roligaste kvar, lägga upp desserten och njuta. Hoppas ni gillar och gott nytt år till er alla!

Titta gärna in och följ mig på min Instagram för mer matinspiration: Chopstick_stories ! Kram

 

Fly me to the moon…

Denna Miró-filur är alltid rolig att springa på i parken!
Månsten…
Forma en kaka som en måne och kalla den Mooncake så är vi sålda! Bonus att den var god hehe..
Åh, syrran, hösten och Louisiana! Fin söndag!

I helgen tog jag och syrran oss ut på långresa, nämligen till månen. På konstmuseet Louisiana utanför Köpenhamn visar de just nu en utställning med tema MÅNEN! Vi fick en jättefin söndag i höstsolen och kunde njuta både av utställningen och Louisianas fina park som var kläd i vackra höstfärger.

Obligatoriskt besök inne i Yayoi Kusamas installation Gleaming Lights of the Souls.

Rymden, stjärnor, månen, nebulosor, stjärnfall och ja, Sailormoon, det har vi två alltid varit svaga för. Fick en sån nostalgikänsla nu när jag skriver detta för jag kom precis ihåg att jag tog med lillsyrran till observatoriet i Lund när hon var yngre [kan ha varit höstlov] och vi två satt och stirrade upp i taket och tittade på en projektion av himlavalvet. Så små vi var och så stort det kändes att jag tog med henne på utflykt till Lund!

 

Halloween på Tivoli

Allt på Tivoli var Halloween-deluxe!
Glad liten pilot.
Min lilla pumpa bland pumpor.

En kyckling och en ankbao. Ankan rekommenderas, den är confiterad, smakrik och inte torr!
En vit musmig pizza med getost och tryffelolja och en pizza med mozzarella, ricotta, tomater och skinka.

I helgen åkte vi på en ytterst spontan liten trip till Köpenhamn. Solen sken och vi passade på att åka till Tivoli som just nu firar Halloween. Det var supermycket folk som passade på av att njuta av det fina vädret inne på Tivoli och det var riktigt mysigt faktiskt. Höstlöv, pumpor och höbalar, doften av popcorn och glögg hjälpte en att komma in i höststämning. Efteråt åt vi på Tivoli Food Hall som är en relativt ny foodcourt. Bra mix av matställen men lite synd att de inte har barnstolar, lite konstigt när man ligger vid Tivoli kan jag tycka. Vi åt pizza på Gorms och testade baos från Kung Fu Street Food.

Tokyo med småbarn

Tokyo Dome City
Barnmeny på Ueno Zoo, curry och hambagu.
Små charmiga matställen runt Ueno, tyvärr inte så barnvagnsvänligt.
Ema-plattor som finns vid många Shinto- och buddhisttempel, man skriver sina önskningar och hänger upp dem.
Vackra Nezu Shrine.
Tori-gång vid Nezu Shrine

Fortsätter mitt tidigare inlägg om familjens äventyr till Japan med lite praktiskt info som kan vara intressant för dig som funderar på att åka till Japan med barn.

Första tanken vara att vi skulle åka till kanske två platser i Japan men under planeringen så ändra vi oss till att bara hålla oss i Tokyo eftersom det kändes som en mindre flytt att få ner allt i resväskorna igen och att ta oss till en annan stad med allt.

Maten och restauranger i Tokyo
Många restauranger/kedjor har barnanpassade menyer. Oftast är det curry, stekt ris, kyckling eller en färsbiff (kallas för hambagu, som hamburgarkött) . De brukar vara en hel meny där även en efterrätt och dricka ingår och många ställen anstränger sig lite extra för att göra det roligt för barnen med gulligt upplägg eller en extra leksak och så. Många restauranger är små och rätt trånga så de vill inte att man ska ta med vagnen/vagnarna in så det var lite meckigt eftersom det inte heller går att lämna dem utanför på många ställen. När man väl tagit sig in på restaurangen så tycker jag att folk överlag var hjälpsamma och försökte göra det bra för barnen. Inget jag tänkte på innan vi åkte men tyvärr så är rökning fortfarande tillåtet på restauranger så det var irriterande.

Boende
Jag scannade nätet efter tips på vad som skulle vara bästa läget för oss att utgå från i Tokyo och det slutade med att vi valde att bo i stadsdelen Bunkyō nära Tokyo Dome.

Vi valde området av några anledningar, dels för att området Tokyo Dome City har många barnattraktioner som t ex nöjespark, gratis lekpark [vattentema] och Tokyos största inomhuslekplats Asobono som vi tänkte skulle passa på regniga eller jättevarma dagar [vi var där under maj/juni]. En annan anledning är att en det går flera metrolinjer i området och en av dem var en nyare och de brukar vara mer anpassade med hissar. Så det kändes som en bra utgångspunkt att resa från.

Jag hittade en lägenhet som hade två separata sovrum så att barnen inte skulle störa varandra på natten. Det  var tur det för de första dagarna så hade båda jetlag, det hade vi räknat med såklart men inte att det skulle ha jetlag från olika tidzoner?! Felix ville inte sova på kvällen och Lucas vaknade mitt i natten och jag och Kennet kunde somna ståendes kändes det som.

Från området kunde vi bland annat promenera till Ueno Zoo/Ueno Park och besöka Nezu Shrine som är ett vackert shinto tempel med park som är lite mindre turisttätt. Runt Ueno finns också massor med små mysiga restauranger, men tyvärr inte så barnvänligt.

Att ta sig runt
Inte så smidigt att ta sig runt med två barnvagnar, mycket folk och trånga utrymmen och metrosystemet är stort och många äldre linjer är inte anpassade med hissar. En av våra vagnar är en Brio Go och folk tittade på vår stora ”vikingvagn” som var gigantisk jämfört med deras nätta små vagnar. Dubbelvagn är inte att rekommendera om du tänker resa till Tokyo, många hissar är så små så att du knappt får plats med en singelvagn plus en person. Undvik att åka metro under rusningstrafiken på morgonen och under eftermiddagen om det går, vissa metron kom vi inte med för att det var för trångt. Ibland finns det markerat på stationen vart rullstol-och barnvagnsplatserna finns på tågen så du kan ställa dig vid rätt vagn.

Plus

+ rena toaletter, det uppskattade jag redan innan men ännu viktigare nu när man har två barn också! Många toaletter har även små barnstolar som barnen kan sitta i.

+ hjälpsamma vakter/tjänstemän på metrostationer som hjälper till med vagnarna.

Minus

– transport med barnvagn, många stationer som saknar hissar så det blir mycket bärande av vagnar upp och ner.

– trånga utrymmen med barnvagn och restauranger/ställen man inte kan ta sig in på.

– Rökning inne på restauranger och publikaytor.

– Folk cyklar på trottaren, finns inte riktigt cykelvägar så man får se upp med barnen.